Prioritering och Navid.

Tisdag kväll. Klockan närmar sig elva och jag har inte öppnat italienskaboken. Har haft ett intressant samtal med en nyfunnen vän istället, känner att jag vinner mer på det än på att kunna de italienska dativ- och ackusativobjekten. Dagarna går och påsklovet närmar sig, jag längtar som man ska längta, inte så mycket att jag inte står ut, men ändå tillräckligt mycket för att det ska bli en drivkraft att ta sig igenom den ena trista skoldagen efter den andra.

Jag blir rastlös så lätt. Min rastlöshet leder till att jag blir väldigt lättirriterad och det leder i sin tur till att jag spänner mig hela tiden och får huvudvärk så att jag inte orkar göra något. Onda cirkel, jag ska klippa sönder dig och räta ut dig (någon gång)! För övrigt har den här kvällen bestått av att fingertrumma i takt till Navid Modiri & Gudarna samtidigt som jag läst igenom gammal poesi (eller kalla-det-vad-du-vill) jag skrivit någon gång





September var bara en mellankrigstid, så som du sa
Du läste mig som en öppen bok, mellan raderna
Och trots att jag ständigt hävdade att jag mådde bra
Visste du att bakom tomma ögon rämnar fasaderna




/J.

Kommentarer
Postat av: a

mmhm jag blir så glad varje gång jag ser att du skrivit nått här :)

2011-04-05 @ 23:12:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0