Jag kan emellanåt inte andas, ibland av förväntan & längtan, ibland av ångest över att dö. Tre dagar kvar, sen bär det av till andra sidan jordklotet! Såklart är jag exalterad, men min kära mor har lyckats skrämma upp mig. "Tänk om planet kraschar", "tänk om du blir kidnappad", "tänk om du blir rånad", "tänk om du dör i en tornado". Tänk om, tänk om. Tack mamma, jag mår så oerhört bra av att höra allt detta! Haha, nåväl! Dö kan man ju göra överallt (men detta är en vek tröst då man ska åka till ett land som utsätts för naturkatastrofer titt som tätt) Nåvälnåvälnåväl.

Runt 20,5 timmars flygresa dit och 20,5 timmar hem. Vad ska jag hitta på? Blir ju rastlös efter fem minuters stillasittande. Böcker ska jag ta med mig, fast att jag inte är så glad i att läsa. Ipod ska såklart med och ett block att skriva i. På hemvägen är man nog så trött efter alla intryck att man lyckas sova bort mestadels av tiden. Åh, det ska bli så roligt att få träffa mina kusiner som bor där! Se hur de bor, hur deras skola är och vad man har för sig på Filippinerna när man är i sina bästa (ton)år! Jag åker tillsammans med min moster och vulkaner kommer att bestigas, öar kommer besökas, marknader kommer det shoppas på, jeepneys kommer åkas och en hel massa andra grejer kommer säkerligen att ske.

Det värsta med resfebern är att jag inte kan tänka på annat och kan således inte koncentrera mig på något. Har kursprov i italienska imorgon och har inte ens läst igenom häftet med allt vi ska kunna än, dessutom är det svenskaprov på onsdag. Dessa två prov kommer garanterat bli lidande på grund av mina tillfälliga koncentrationssvårigheter.



/J.