"Vi träffades liksom på chans, på nåt sätt ramla vi in i varann och tänk att något jag alltid trott skulle vara så svårt, var så lätt. Vi träffades liksom på chans, två katter i skydd ifrån regnet nånstans och aldrig har kärlek drabbat mig så

Och jag vet, jag är hopplöst svår ibland

Men aldrig, aldrig att jag tänker låta något ont hända dig. Jag håller dig hårt tätt intill mig genom regn och blåst. Och alltid, alltid att jag kommer vaka över dig genom mörkret - Jag leder dig. Jag finns i varje steg du tar, så du behöver aldrig mer vara rädd

Ingen ser och ingen vet hur du lyser och hur du fångar upp min skugga när jag är svag och hur jag älskar att vakna upp bland dina blonda lockar

Men aldrig, aldrig att jag tänker låta något ont hända dig. Jag håller dig hårt tätt intill mig genom regn och blåst. Och alltid, alltid att jag kommer vaka över dig genom mörkret - Jag leder dig. Jag finns i varje steg du tar, så du behöver aldrig mer vara rädd"


/J.