Inget skymde min sikt i lördags, ingenting. Jag stod längst fram och tryckte mot staketet när Markus kom in på scen och från den stunden var allt magiskt. Tiden räckte inte till för allt jag ville uppleva, men jag fick en glimt av fullkomlig lycka och jag kommer klamra mig fast vid minnet så vedervärdigt desperat i alla mörka stunder.

 

Hela helgen var fin. Vi dansade längs med Göteborgs gator, drack öl och skrattade och kramades. Jag måste fylla vinterhalvåret med fler sådanahär saker. Måste måste måste. Ett djävulskt driv, en himmelsk iver.

 

 

 

/J.