Vissa drömmar tappar charmen om de går i uppfyllelse.

Jag drömmer så konstigt. Drömmer om lastbilar som krockar in i hus och totalförstör dem, men alla tittar lugnt på och ingen låtsas om något. Om bussar som är så höga att min höjdskräck gör sig påmind. Om att träffa min moster i ett väntrum på psyk. Om schizofrena pojkvänner och om perversa cirkusgubbar. Drömmar är konstiga ting, men ack så fascinerande. När jag var liten trodde jag ibland att mitt liv egentligen bara var en dröm som jag en dag skulle vakna upp ur, att jag då skulle vara en helt annan person, kanske en prinsessa. En person som i alla fall inte hette Jolina och gick i trean på Vislandaskolan och totalvägrade att vara hemma själv, om så bara i fem minuter. 
De nattliga drömmarna bryter sig gärna loss från realitetens gränser, medan dagdrömmarna ofta håller sig inom ramarna för vad som är rimligt. Jag tycker om att dagdrömma mig bort ibland, där kan man forma sin egen värld, utan höjdskräck och krockar.

Just nu vardagsdrömmer jag om:
1. Att få åka till London med mina två fina vänner
2. Att klara av slutspurten i skolan
3. Att få göra om mitt rum eller skaffa egen lägenhet

 

 

/J.


Vi välkomnar våren väldigt väl.

Måndagssol på en väns balkong med vin, pizza och vindruvor. Dessutom debutköpte jag folköl, höhö. Livet är fint ibland, mestadels när det är soligt och varmt. Den snygga tjejen på bilden, Ann, följde dessutom med mig hem. Tillsammans med tre andra fina vänner tillbringade vi måndagskvällen på en gräsplätt med kaffe och chips.


Tisdagseftermiddagen, efter att Ann tagit bussen hem, spenderade jag ute på altanen med kaffe och brevskrivning. Solen värmde och svaga brisar svalkade, det känns som sommar och jag dör lite av längtan. Jag har fyllts av inspiration och vill göra om mitt rum, göra det mer varmt och vårigt.



/J.

Spring inte iväg!



Siesta, Peace & Love, Emmaboda, Where the action is, Way out west, Toto, Eldkvarn, Lars W. och många fler. Jisses! Det finns inget slut på alla konserter och festivaler jag skulle vilja gå på det här året! Vissa mer än andra, såklart, men ändå.. Hej, jag skulle vilja vinna lite pengar på en trisslott nu, större summor, tack! Min plånbok flyr för sitt liv och mitt ekonomiska samvete jagar mitt begär. Varför ska allt kosta pengar?

Fast okej, allt kostar inte pengar. Idag har jag haft en helt underbar dag som varit fullkomligt gratis! Kom hem vid tolvtiden efter en minihelg hos Antons syster och gav mig då ut och sprang en liten runda (wow, väldigt imponerande för att vara MIG!) och sedan tillbringade jag min eftermiddag hos Evelina, med kaffe och allt fika det innebar, en massa prat, en del skratt och lite pianoklinkande. Ett helt påsklov ligger nu framför mig och jag vill fylla varje dag med något meningsfullt!



/J.


Medan allt annat är svartvitt.




Broqvistfika med en god gammal vän. Oförmåga att sova på bussen hem. Totalignorans av italienskaläxa, samt matematikläxa. Mitt psyke har redan tagit lov, min kropp går bara och väntar att få sova till klockan tio på förmiddagarna. Solen lyser ena sekunden, för att det i nästa stund ska hänga regn i luften och imorgon väntar eftermiddagsäventyr med dunderbara Bella! Livet står på paus på något vis, men rullar på ändå med förkylning, hosta och huvudvärksfunderingar. Lovet är dock i sikte och inga prov väntar innan dess. Underbart!



/J.

Att sitta fast lite.





Att besudlas av tankar som ändå aldrig ska tänkas högt.
Att otåligt räkna sekunder, ett två tre sextio, börja om.
Att somna mot rutan i bussen på vägen hem från stan.
Att låta téet kallna i koppen men dricka upp det ändå.
Att tänka att det kanske är så det ska vara resten av livet.








K     ä     d     s
a     r     e     å
n           t
s
k
e


Eller så känns det bara så.



/J.

Prioritering och Navid.

Tisdag kväll. Klockan närmar sig elva och jag har inte öppnat italienskaboken. Har haft ett intressant samtal med en nyfunnen vän istället, känner att jag vinner mer på det än på att kunna de italienska dativ- och ackusativobjekten. Dagarna går och påsklovet närmar sig, jag längtar som man ska längta, inte så mycket att jag inte står ut, men ändå tillräckligt mycket för att det ska bli en drivkraft att ta sig igenom den ena trista skoldagen efter den andra.

Jag blir rastlös så lätt. Min rastlöshet leder till att jag blir väldigt lättirriterad och det leder i sin tur till att jag spänner mig hela tiden och får huvudvärk så att jag inte orkar göra något. Onda cirkel, jag ska klippa sönder dig och räta ut dig (någon gång)! För övrigt har den här kvällen bestått av att fingertrumma i takt till Navid Modiri & Gudarna samtidigt som jag läst igenom gammal poesi (eller kalla-det-vad-du-vill) jag skrivit någon gång





September var bara en mellankrigstid, så som du sa
Du läste mig som en öppen bok, mellan raderna
Och trots att jag ständigt hävdade att jag mådde bra
Visste du att bakom tomma ögon rämnar fasaderna




/J.

RSS 2.0